Jag ska aldrig mer festa!
Det är konstigt vad fort man glömmer hur det känns att vara bakis. Hamnade på efterfest igår. Jag hade jätteroligt hela kvällen, även på efterfesten, men den kunde jag skippat faktikst. Kom hem alldeles för sent och hann få alldeles för lite sömn innan killen vaknade. Dock sov vi en lååång och sköön förmiddagslur. Nu ska den här partymamman stanna hemma på helgerna några veckor framöver.

Ikväll ska jag ut igen... en kompis som bor i England är på besök med sin irländske pojkvän. Jag träffade dem över en fika tidigare idag och vi bestämde oss för att ta en öl på puben ikväll. För en vecka sedan skrev jag att jag aldrig mer ska festa... säkert. Är jag en dålig mamma som går ut två lördagar på raken?! Så klart inte! Lillen lägger sig åtta och då är jag fortfarande hemma. Vi går ut vid elva och jag kommer hem vid två kanske. På morgonen när han vaknar är jag där. Han kommer inte ens märka att jag varit borta. Pappsen stannar hos killen och jag ammar inte längre. Varför får jag ändå dåligt samvete? Jag tror att man är en bättre mamma om man får lite egen tid och kan slappna av med sina kompisar. Mammsen har stannat hemma flera kvällar när pappsen varit ute och roat sig med kompisar, så nu när pappsen kan göra allt som mammsen kan så har hon några kvällar att ta igen.
Trevlig helg!

Igår fick jag mama-tidningen i brevlådan. Jag hann börja bläddra i den lite och fastnade så klart på kändis-sidorna. Varför är de alltid så intressanta för? I alla fall så läste jag att min idol "Borat" ska bli pappa! Roligt! Nu är det bara min andra idol Kylie Minougue kvar. Tidningen verkar bra än så länge. Tjock är den och jag har bara bläddrat förbi en tredjedel hittills.

P.S Jag ska börja smycka min text med fetstil för enklare och roligare läsning och när jag har tid, ska jag ordna mina inlägg i kategorier.

Nu är det säkert antar jag... att jag slutat amma.
Detta är tredje dagen som jag inte har ammat och det känns faktiskt lite ledsamt. Min lille pojke har blivit stor är inte längre beroende av mammas mat. Snyft! Det bara blev så att jag slutade. De senaste två veckorna har jag bara ammat en gång per dag och det har mer känts som att jag har ammat för att fortsätta producera mjölk ifall han inte vill sluta. Till slut tog jag steget och provade att ge honom flaskan en tidig morgon när han ville ha mat. Detta var jättetidigt på morgonen - annars brukar han äta gröt, men nu orkade jag inte göra i ordning... latmask. I alla fall tog han snällt emot flaskan och drack. Nu visste jag att min mjölk inte behövdes längre. (Tidigare har han inte velat dricka mjölk eller välling ur nappflaskan.) Han äter annan mat bra och ivrigt. (Fast fruktpuréer är favoriten och kötträtter vil han inte alltid ha, men då blandar mammsen i lite fruktpuré och då smakar maten bra igen. Fick rådet på öppna förskolan att prova med detta och det fungerade - har även hört andra mammor och pappor luras på samma sätt.) Han verkar inte sakna bröstet. Även fast det känns lite ledsamt, känns det ändå bra för nu kan också pappsen göra allt som mammsen kan. Mellanmålen har ersätts med frukt och på morgnarna får han välling istället för gröt. Jag vill ge honom välling för att han ska få i sig mer vätska, eftersom jag inte ammar längre. Han är inte så förtjust i vatten till maten nämligen. Barnmorskan rådde oss dock att fortsätta med att erbjuda vatten till maten, så att han vänjer sig vid vatten som dryck till mat och inte någon annan sötare dricka.

Jag ska aldrig mer festa!
En kompis hade födelsedagsfest igår. Det var första gången jag var ifrån killen en hel kväll. Det var svårt att lämna honom och han skrek när jag stack. Kanske inte för att jag gick, men för att han var allmänt grinig, men det gjorde lämnandet svårare. Han somnade dock tidigt ändå (smsade pappsen) och till slut kunde jag slappna av på festen. Den var väldigt trevlig med grill och allt som hör en sommarfest till. Efteråt gick vi ut på till och med två ställen. Jag kände hela tiden som om jag inte borde vara ute, utan hemma med lillen. Kände mig även lite stressad och tänkte att jag borde åka hem tidigt, men natten blev ändå lång med fyllemat på grillen och eftersnack på torget. Det hade börjat ljusna när jag till slut kom hem! Jag sov i ett annat rum för att kunna sova ut och för att inte störa när jag kom hem, men kunde inte sova så bra. Rummet snurrade och usch... bakfyllan började redan komma. Nu börjar jag känna mig bättre igen. Det var väldigt trevligt igår, men usch... hade glömt bort hur det känns att vara bakis.

Vi har hela tiden trott att lillen haft feber på grund av att tänderna varit på väg, men så är var inte fallet har vi kommit på idag. Idag fick killen konstiga röda prickar på magen, ryggen och armarna. Vi trodde det var för att vi har varit ute mycket i värmen idag och att han kanske har fått för mycket sol trots att vi vistats i skuggan... man vet ju aldrig när allt är nytt och man är förstagångsförälder. I alla fall så surfade jag till growingpeoples hemsida. Där finns bilder på olika utslag och där hittade jag en bild med exakt likadant utslag som killen fått. Dessa utslag kommer efter tredagarsfebern.

Barnet har feber i ca 3-4 dagar och behöver inte ha övriga symtom som kan vara snuva eller hosta. Lillen hade feber i tre dagar och vi trodde att det var på grund av att han börjar få tänder - dessa har förresten inte kommit upp än och är kanske inte heller riktigt på väg än.

Därefter, när febern sjunkit, får barnet dessa röda prickar på kroppen. Det stämmer precis på killen. Idag, på fjärde dagen, uppkom prickarna.

Febern och utslagen försvinner av sig självt och man behöver inte kontakta sjukhuset om barnet dricker vätska och föräldrarna inte är oroliga för barnets allmäntillstånd. Behandlingen är densamma som vid alla febertillstånd - mycket vätska och svalka.

Igår fyllde lillen sex månader!

Vi var först på kontroll hos doktorn som skulle dra i armar och kolla hur han greppar leksaker. Lillen ville inte ta leksakerna och han ville inte hålla emot när doktorn drog. Hemma går bra, men inte hos doktorn. Till slut tog han en röd bil och stoppade i munnen och bytte hand och grepp, men han ville fortfarande inte bli uppdragen i armarna. Vikten och längden ligger bra i linje på kurvan. Trots att han är matglad, är han inte överviktig. Doktorn såg också att han var svullen i tandköttet så tänderna är på väg! Det märkte vi dock dagen före när han var så grinig och hade feber. Samma var på kvällen. Han grät nästan hela kvällen och hade feber, men han ville inte somna. Stackarn! Vi som hade gäster som skulle underhållas och som vi ville umgås med, men vi fick bära och trösta killen i stort sett hela kvällen. Till slut vid tio-tiden somnade han och vi kunde slappna av och umgås. Idag har lillen varit på strålande humör! Ingen tand har dock kommit upp.