Igår drack jag lite alkohol för första gången på länge. Vi har länge pratat om att pappsen ska ta hand om killen en hel kväll så att mammsen kan få lite egen relaxtid och att killen får vänja sig mer vid pappsen för han har blivit lite för mammig, men jag har hela tiden skjutit upp det och inte riktigt vågat. Igår bev det lite spontant och jag köpte hårfärg, bokade bastun, ringde syrran och tog med mig en mellanöl och en finsk "lonkero" till bastun. Det var så gott med öl i bastun och jag hällde väl i mig den lite för snabbt. Det var länge sedan jag drack alkohol och det kändes. Jag blev inte full, men lite lullig och avslappnad. Håret blev misslyckat... man kanske inte ska färga hår i bastun? (Jag köpte ny hårfärg idag och ska färga om håret imorgon.) När vi kom tillbaka från bastun var det tyst hemma och jag trodde att lillen somnat, men jag hade fel. Strax därefter hörde jag honom skrika och det var svårt att låta bli att gå och kolla läget. Pappsen skulle ju ta hand om honom. Barnmorskan rådde mig att om killen hör och ser mig, så gråter han för att han vill till mig för att han vet att jag är där, men om han inte ser och hör mig tror han att det inte finns andra alternativ än pappsen och då går det bättre. Senare kom pappsen ner från övervåningen och ville ha min hjälp. Han hade försökt att ge killen ersättning, men han ville inte ha. Jag försökte också, men märkte att han var trött och det var därför han skrek. Jag förklarade för pappsen hur han ska göra för att killen ska somna. Har han svårt att somna så vill han ligga nära, ansikte mot ansikte, i vår säng tills han sommar. Det hjälpte som tur var och killen somnade så sött bredvid pappsen, så att mamma kunde sitta en stund till och snacka med moster. Fem timmar senare på natten eller morgonkvisten vaknade han för att äta och då fick pappsen mata honom igen. Jag vågade inte amma trots att det säkert inte var någon fara. Enligt böckerna kan man amma igen när man känner sig nykter, men jag tycker det är lite konstigt. Man får ju inte köra bil ett antal timmar efter att man druckit alkohol trots att man känner sig nykter... fast det är väl kanske inte samma sak? Jag gick upp för att pumpa, men det kom inte ut så mycket mjölk. På morgonen vågade jag amma igen och det var skönt. Mina bröst var allldeles sprickfärdiga. Trots att jag inte varit bortrest, utan hemma fast pappsen tagit hand om killen, kändes det som om jag inte träffat min lille plutt på länge och jag saknade honom. Det såg ut som om han saknat mig med för han gav mig ett stort leende när han äntligen fick komma till mamma.

Idag är det helt underbart väder! Gick till stan med lillen för att handla lite nya kläder. Han har storlek 68 nu och behöver nya i 74. Han har fått en massa kläder att låna, men det är roligt att köpa egna också. Vad stora alla kläder var! Jag todde att storlekarna inte stämde och jag var tvungen att kolla på måttabellen, men de stämmer väl antar jag. Konstigt annars. Antar att killen växer.

Det var svårt att veta vad killen skulla ha för kläder på sig idag. Jag tog på honom som vanligt jacka och mössa, men tänkte att han inte behöver ha någon filt över sig. Sedan såg jag på alla andra barn att de bara hade t-shirt så jag tog av honom jackan, men behöll mössan på. Han hade långärmat. Det blir väl varmare i vagnen också. Själv svettades jag som en gris. Är fortfarande försiktig med att klä mig för tunt ifall jag skulle få mjölkstockning, men egentligen är det nog ingen fara när det är så här varmt ute.

Passade på att hälsa på pappsen på jobbet. Hans kollega som har en liten tjej som är åtta månader sa att hon bara väger ett kilo mer än våran kille och killen är tre månader yngre! Det är skillnad på tjejer och killar sa en annan kollega. Kanske... men våran lille plutt är inte så liten... riktigt gosiga kinder och tjocka bebislår.

Idag var vi på öppna förskolan för första gången. Jag är inte lika förkyld längre så vi tog en promenad dit. Den ligger ju bara tre minuters promenadväg från oss nu när vi har flyttat.

Det var första gången lillen träffade så många andra bebisar sedan han börjat intresserat se sig omkring. Först var det sångstund och jag kunde inte alla sångerna, men jag lär mig väl. Sedan var det mat för de flesta av bebisarna och jag och lillen umgicks lite med de andra som inte åt. Han var lite rädd och tittade storögt på de andra. Han vågade inte säga något och verkade inte så road. Så fort jag la ner honom bland de andra i babypoolen, började hans underläpp darra och han brast ut i gråt. Stackarn... så han fick sitta i mitt knä hela tiden. Vi stannade inte så länge, utan skulle hem igen för att äta i lugn och ro. Vi ska försöka gå dit fler gånger så att lillen lär sig att umgås med andra bebisar och inte vara så mammig och blyg.

Annars var det roligt att träffa andra mammor och några av mammorna i vår föräldragrupp var också där. Jag passade på att fråga hur det gick med dem och den riktiga maten. Den andra killen var lika glupsk som våran, medan tjejen var mer kräsen. Killen hade redan efter två veckor börjat äta hela burkar och fick ingen bröstmjölk vid lunch. Han fick även gröt på kvällen efter tre veckor och sov längre på nätterna på grund av det.

Vi försökte ge lillen bara riktig mat och vatten till dryck idag, men han tyckte inte om vattnet så han fick lite mammas mjölk också. Det är så svårt att veta hur mycket mat han ska få när jag lagar den själv. Hur mycket mat är det i en burk? Han verkar ju vilja ha mer, men han kanske inte riktigt vet när han ska sluta äta, eftersom det är så nytt. Ska göra lite efterforskningar på nätet.

Som jag skrev i ett tidigare inlägg har det hänt mycket under tiden som jag inte haft tillgång till Internet och kunnat blogga. Jag försöker uppdatera så gott jag kan om dessa saker. Bland annat har killen varit sjuk för första gången. Han hade ingen feber, men hosta och snuva. Det började med lite hosta som blev värre och värre. Han fick kväljningar när han hostade och det lät väldigt illa. Jag ringde till vårdcentralen, men de tyckte jag kunde vänta ett par dagar, eftersom han inte hade någon feber och var pigg och glad. Han kunde ha en hostattack, men le efteråt. Eftersom han hade snuva, skulle han ha huvudet högre upp än vanligt när han sov. Jag la en filt under hans madrass vid huvudändan. Jag försökte också ge koksaltlösning, alltså näsdroppar men det var väldigt svårt eftersom han gallskrek. Det gick i alla fall över sen, men tyvärr missade vi två föräldraträffar. Vi hade två just den veckan och vi som brukar bara träffas en gång i månaden. Synd!

Nu är det jag och pappsen som är sjuka istället. Minns den tid då man var sjuk och kunde slappa framför tv:n och sova länge. Nu kan jag inte göra det längre, utan har ständigt en lilleman att ta hand om. Jag kan sova när han sover, men då får jag inte så mycket annat gjort. Fast han har faktiskt blivit mer intresserad av att se på när jag till exempel diskar eller viker tvätt. Det är skönt för då får jag även saker gjorda när han är vaken och när han sover kan jag också slappa och till exempel uppdatera bloggen.

Idag fick killen äta lite morötter och potatis. Det verkar inte vara någon skillnad på vad han får för mat. Han äter med lika stor aptit ändå. Han reagerade inte ens på den annorlunda smaken. Däremot blev han lite ledsen efter ett par skedar och jag trodde först att det var att maten var kall, men han var ledsen trots att jag värmde maten. Han var lite grinig när han fick bröstet med, så det var inte det att han inte ville ha mer riktig mat heller. Sedan brakade det loss i brallan och då blev han glad igen. Det har hänt förut att han varit bajsnödig när han ska äta och jag har trott att han är grining för att han är hungrig. Men vad ska man göra då när han gråter för att han är nödig? Det är svårt att trösta då och det enda jag kan göra är att vänta tills han bajsat. Imorgon blir det mer potatis och morötter, men morötterna får koka lite längre än potatisen för de tar längre tid på sig att mjukna.

Idag är det en vecka sedan lillen började äta riktig mat. Han har hittills bara fått potatis och ärtor och han verkar tycka om det. Han blir mer och mer ivrig efter maten. Han gapar stort och vill ha mer. Gråter när han inte får mer men jag vågar inte ge honom hur mycket som helst. För en vecka sedan fick han bara en halv tesked. Idag åt han ca fyra. Barnmorskan sa att han ska själv få bestämma hur mycket han ska äta, men jag vågar inte ge honom mer än så. Det känns som om han fattat det här med att äta rikigt mat väldigt snabbt. Han började svälja maten redan andra gången han fick och tredje gången visade han att han ville ha mer. Jag försöker att öka mängden varje dag och imorgon ska jag prova med en ny smak - morot. Jag ska även koka potatis för säkerhets skulle ifall moroten inte duger.

Pappsen var riktigt imponerad av lillen idag och hans matlust. Han var bara med vid premiären och sedan han han tyvärr missat de andra måltiderna på grund av jobbet. Nästa helg när pappsen ser lillen äta igen, så kanske han äter sig nästan mätt av maten? Idag får han mammas mjölk efteråt.

Lillen har haft lite konstiga sovperioder denna helgen och när han sov en stund nu på kvällen tittade jag på ett helt onödigt tv-program (som min sambo uttryckte det) på en av de 120 kanaler vi har just nu på grund av en gratisvisning. Trodde inte jag var en sådan modeslav, men märkte jag att jag i alla fall har varit det. Programmet handlade om 90-talets mode och dessa kläder eller stilar hade jag på 90-talet:

hårsnodden - hade flera snoddar i olika färger och sydde till och med egna!
minikjol! Lila!
flanellskjorta på grund av grungestilen och lyssnade på Nirvana. Hade
inte råd att köpa, men önskade mig innerligt ett par Doctor Martens.
skaffade mig en likadan frisyr som Rachel i Vänner hade.
babydoll klänning som Brenda i Beverly Hills 90210 hade.

Puh! Det var en lång lista. Undrar om jag tänker likadant om tio år om 2000-talet? Just nu känner jag mig inte speciellt modemedveten utan använder bara kläder som är enkla att amma i. Tråkigt men sant.

I söndags, alltså för fyra dagar sedan började lillen äta riktig mat. Vi började med lite potatis mosad med modersmjölkersättning. Första gången han skulle få mat var han för otålig och hungrig för att smaka, så jag fick först amma. Sedan gick det bättre och han reagerade inte särksilt på den nya smaken eller konsistensen. Andra dagen gick bra och jag fick i honom lite potatis innan jag ammade. Det såg ut som om han tyckte om det och smilade efter varje gång han fick en sked. Tredje dagen var han inte lika förtjust, utan grimaserade varje gång, men han smakade och smackade, sprutade ut lite, men jag trot att han svalde lite ocså. Idag ska jag testa med ärter om han tycker bätte om det. Han ska även få lite potatis till för att igenkännandets skull. Jag ska även prova att öka mängden från en tesked till två. Får se hur det går...