Jag har börjat söka jobb igen. Killen är snart sex månader och jag kommer att sluta amma inom en månad. Han äter så bra med riktig mat och idag ammar jag bara ca 2-3 gånger per dygn. Det är inte mycket. Snart kommer amningen att ersättas med mellanmål skulle jag tro, för det är vi de tider som jag ammar.

(Han äter bra igen. Det räckte med att vi köpte ny sorts gröt och provade med nya smakportioner.)

Jo, så jag har börjat söka jobb igen, eftersom jag inte har något fast jobb att gå tillbaka till. Har bara en massa olika ställen jag vikarierar på samt en del projekt på gång och extrajobb. Jag vill ha ett fast heltidsjobb. Skulle jag helt plötsligt få ett jobb, vet jag inte om jag skulle klara av att börja jobb nu, men hittar jag ett jobb inom mitt område, måste jag ju söka. Jag vill inte börja jobba för att jg trivs med att vara mammaledig och jag vill inte vara ifrån killen så mycket. Det händer ju något nytt varje dag. Fast det är klart; pappsen vill ju också vara ledig.

Igår var sista ansökningsadegn för två jobb som jag har sökt. Jag har även ett jobb på gång via en pappa i föräldragruppen faktiskt. Det låter intressant och jag skickade min C-uppsats till hans arbetsgivare. Ibland har man även nytta av sin C-uppsats! Eller ja... det vet jag ju inte än.

Igår drack jag lite alkohol för första gången på länge. Vi har länge pratat om att pappsen ska ta hand om killen en hel kväll så att mammsen kan få lite egen relaxtid och att killen får vänja sig mer vid pappsen för han har blivit lite för mammig, men jag har hela tiden skjutit upp det och inte riktigt vågat. Igår bev det lite spontant och jag köpte hårfärg, bokade bastun, ringde syrran och tog med mig en mellanöl och en finsk "lonkero" till bastun. Det var så gott med öl i bastun och jag hällde väl i mig den lite för snabbt. Det var länge sedan jag drack alkohol och det kändes. Jag blev inte full, men lite lullig och avslappnad. Håret blev misslyckat... man kanske inte ska färga hår i bastun? (Jag köpte ny hårfärg idag och ska färga om håret imorgon.) När vi kom tillbaka från bastun var det tyst hemma och jag trodde att lillen somnat, men jag hade fel. Strax därefter hörde jag honom skrika och det var svårt att låta bli att gå och kolla läget. Pappsen skulle ju ta hand om honom. Barnmorskan rådde mig att om killen hör och ser mig, så gråter han för att han vill till mig för att han vet att jag är där, men om han inte ser och hör mig tror han att det inte finns andra alternativ än pappsen och då går det bättre. Senare kom pappsen ner från övervåningen och ville ha min hjälp. Han hade försökt att ge killen ersättning, men han ville inte ha. Jag försökte också, men märkte att han var trött och det var därför han skrek. Jag förklarade för pappsen hur han ska göra för att killen ska somna. Har han svårt att somna så vill han ligga nära, ansikte mot ansikte, i vår säng tills han sommar. Det hjälpte som tur var och killen somnade så sött bredvid pappsen, så att mamma kunde sitta en stund till och snacka med moster. Fem timmar senare på natten eller morgonkvisten vaknade han för att äta och då fick pappsen mata honom igen. Jag vågade inte amma trots att det säkert inte var någon fara. Enligt böckerna kan man amma igen när man känner sig nykter, men jag tycker det är lite konstigt. Man får ju inte köra bil ett antal timmar efter att man druckit alkohol trots att man känner sig nykter... fast det är väl kanske inte samma sak? Jag gick upp för att pumpa, men det kom inte ut så mycket mjölk. På morgonen vågade jag amma igen och det var skönt. Mina bröst var allldeles sprickfärdiga. Trots att jag inte varit bortrest, utan hemma fast pappsen tagit hand om killen, kändes det som om jag inte träffat min lille plutt på länge och jag saknade honom. Det såg ut som om han saknat mig med för han gav mig ett stort leende när han äntligen fick komma till mamma.

Igår åkte jag på en långresa med bebben. Det var första långresan utanför mammas mage. Vi åkte cirka 1 ½ med bil dit och lika länge hem. Jag var lite orolig, men resan gick bra. Vi försökte tajma resan så att vi skulle åka precis efter en måltid, men det tog lite tid innan vi kom iväg. Han brukar äta med 2-3 timmars intervaller, så jag var rädd att han skulle bli hungrig på vägen. Till min förvåning dröjde det ytterligare 1-2 timmar när vi kommit fram innan han åt. Både igår och idag har lillen ätit med 3-4 timmars mellanrum. Nu börjar väl de fasta ättiderna sätta sig. Det är skönt. Då behöver man inte tänka så mycket på att man alltid måste vänta tills han har ätit innan man kan hitta på något eller ska iväg någonstans. Dessutom sov han hela sju timmar inatt och var utan mat i 9 timmar! (Det dröjde 2 timmar efter maten, innan han till slut somnade.)