Jag ska aldrig mer festa!
En kompis hade födelsedagsfest igår. Det var första gången jag var ifrån killen en hel kväll. Det var svårt att lämna honom och han skrek när jag stack. Kanske inte för att jag gick, men för att han var allmänt grinig, men det gjorde lämnandet svårare. Han somnade dock tidigt ändå (smsade pappsen) och till slut kunde jag slappna av på festen. Den var väldigt trevlig med grill och allt som hör en sommarfest till. Efteråt gick vi ut på till och med två ställen. Jag kände hela tiden som om jag inte borde vara ute, utan hemma med lillen. Kände mig även lite stressad och tänkte att jag borde åka hem tidigt, men natten blev ändå lång med fyllemat på grillen och eftersnack på torget. Det hade börjat ljusna när jag till slut kom hem! Jag sov i ett annat rum för att kunna sova ut och för att inte störa när jag kom hem, men kunde inte sova så bra. Rummet snurrade och usch... bakfyllan började redan komma. Nu börjar jag känna mig bättre igen. Det var väldigt trevligt igår, men usch... hade glömt bort hur det känns att vara bakis.