Nu är det säkert antar jag... att jag slutat amma.
Detta är tredje dagen som jag inte har ammat och det känns faktiskt lite ledsamt. Min lille pojke har blivit stor är inte längre beroende av mammas mat. Snyft! Det bara blev så att jag slutade. De senaste två veckorna har jag bara ammat en gång per dag och det har mer känts som att jag har ammat för att fortsätta producera mjölk ifall han inte vill sluta. Till slut tog jag steget och provade att ge honom flaskan en tidig morgon när han ville ha mat. Detta var jättetidigt på morgonen - annars brukar han äta gröt, men nu orkade jag inte göra i ordning... latmask. I alla fall tog han snällt emot flaskan och drack. Nu visste jag att min mjölk inte behövdes längre. (Tidigare har han inte velat dricka mjölk eller välling ur nappflaskan.) Han äter annan mat bra och ivrigt. (Fast fruktpuréer är favoriten och kötträtter vil han inte alltid ha, men då blandar mammsen i lite fruktpuré och då smakar maten bra igen. Fick rådet på öppna förskolan att prova med detta och det fungerade - har även hört andra mammor och pappor luras på samma sätt.) Han verkar inte sakna bröstet. Även fast det känns lite ledsamt, känns det ändå bra för nu kan också pappsen göra allt som mammsen kan. Mellanmålen har ersätts med frukt och på morgnarna får han välling istället för gröt. Jag vill ge honom välling för att han ska få i sig mer vätska, eftersom jag inte ammar längre. Han är inte så förtjust i vatten till maten nämligen. Barnmorskan rådde oss dock att fortsätta med att erbjuda vatten till maten, så att han vänjer sig vid vatten som dryck till mat och inte någon annan sötare dricka.