Idag är det en vecka sedan lillen började äta riktig mat. Han har hittills bara fått potatis och ärtor och han verkar tycka om det. Han blir mer och mer ivrig efter maten. Han gapar stort och vill ha mer. Gråter när han inte får mer men jag vågar inte ge honom hur mycket som helst. För en vecka sedan fick han bara en halv tesked. Idag åt han ca fyra. Barnmorskan sa att han ska själv få bestämma hur mycket han ska äta, men jag vågar inte ge honom mer än så. Det känns som om han fattat det här med att äta rikigt mat väldigt snabbt. Han började svälja maten redan andra gången han fick och tredje gången visade han att han ville ha mer. Jag försöker att öka mängden varje dag och imorgon ska jag prova med en ny smak - morot. Jag ska även koka potatis för säkerhets skulle ifall moroten inte duger.

Pappsen var riktigt imponerad av lillen idag och hans matlust. Han var bara med vid premiären och sedan han han tyvärr missat de andra måltiderna på grund av jobbet. Nästa helg när pappsen ser lillen äta igen, så kanske han äter sig nästan mätt av maten? Idag får han mammas mjölk efteråt.

Lillen har haft lite konstiga sovperioder denna helgen och när han sov en stund nu på kvällen tittade jag på ett helt onödigt tv-program (som min sambo uttryckte det) på en av de 120 kanaler vi har just nu på grund av en gratisvisning. Trodde inte jag var en sådan modeslav, men märkte jag att jag i alla fall har varit det. Programmet handlade om 90-talets mode och dessa kläder eller stilar hade jag på 90-talet:

hårsnodden - hade flera snoddar i olika färger och sydde till och med egna!
minikjol! Lila!
flanellskjorta på grund av grungestilen och lyssnade på Nirvana. Hade
inte råd att köpa, men önskade mig innerligt ett par Doctor Martens.
skaffade mig en likadan frisyr som Rachel i Vänner hade.
babydoll klänning som Brenda i Beverly Hills 90210 hade.

Puh! Det var en lång lista. Undrar om jag tänker likadant om tio år om 2000-talet? Just nu känner jag mig inte speciellt modemedveten utan använder bara kläder som är enkla att amma i. Tråkigt men sant.

I söndags, alltså för fyra dagar sedan började lillen äta riktig mat. Vi började med lite potatis mosad med modersmjölkersättning. Första gången han skulle få mat var han för otålig och hungrig för att smaka, så jag fick först amma. Sedan gick det bättre och han reagerade inte särksilt på den nya smaken eller konsistensen. Andra dagen gick bra och jag fick i honom lite potatis innan jag ammade. Det såg ut som om han tyckte om det och smilade efter varje gång han fick en sked. Tredje dagen var han inte lika förtjust, utan grimaserade varje gång, men han smakade och smackade, sprutade ut lite, men jag trot att han svalde lite ocså. Idag ska jag testa med ärter om han tycker bätte om det. Han ska även få lite potatis till för att igenkännandets skull. Jag ska även prova att öka mängden från en tesked till två. Får se hur det går...

Nu har vi bott i radhuset i två och en halv veckor och det är fortfarande väldigt rörigt. Hinner ju inte packa upp på dagarna för jag hinner knappt med alla andra uppgifter heller så som disk och mat. Idag hann jag äntligen fixa Internet, så nu kommer jag att skriva i bloggen igen - när jag har tid. Det är mycket som har hänt med lillen. Han har bland annat börjat äta potatis och varit sjuk för första gången.

På lördag ska vi flytta till ett större boende. Det börjar bli trångt och det är dåligt med förvaringsutrymmen. Det ligger babygrejer överallt, fast det kanske det kommer att göra sen med, men när det är så litet som vi har det nu, blir det extra stökigt. Dessutom byter vi blöja överallt förutom på skötbordet, så handdukarna, servetterna och blöjorna ligger överallt. Från och med lördag slipper jag kånka på liften upp och ned för trapporna och vi kommer att kunna tvätta när vi vill och behöver, eftersom vi får en egen tvättmaskin. För tvätt det blir det! Massvis. Förutom att lillen kräker ner sig, så händer det även olyckor på handdukarna (på lillens kläder, våra kläder, våra lakan, katten :)...). Dessutom använder vi frottétvättlappar som går åt som smör i solen. Det kommer att dröja innan jag kan uppdatera bloggen, eftersom vi har mycket att göra med flytten och dessutom inte tillgång till Internet förrän vi beställt nytt abonnemang.

Lillen har uptäckt sig själv i spegeln, eller åtminstone en bebis i spegeln och skrattar åt sig själv. Hur gulligt som helst!

Killen blir jätterädd när någon nyser. Det hände senast idag när jag nös. Hans min blev ledsnare och ledsnare och till slut började han gallskrika. Jag fick trösta honom genom att bära honom och ha honom tätt mot mig. Till slut slutade han gråta. Stackarn... att det kan vara så otäckt med nysningar.

Var på efterkontroll på MVC tidigare idag. Barnmorskan kollade blodtrycket och vikten på mig. Allt var bara bra. Blodtrycket var bra, men jag väger fortfarande mer än vid inskrivningen. Hon sa att det tar ungefär ett halvår innan man har sin vanliga vikt igen. Dessutom vägde jag ju mindre när jag skrevs in, eftersom jag inte hade kunnat äta så mycket och kräktes flera gånger om dagen. Fick med mig förlossningsjournalen. När jag har tid kommer jag att skriva ner förlossningsberättelsen i bloggen. Kommer att skriva den under det datumet lillen föddes.