Jag fick ett tips av barnmorskan, om hur vi ska få lillen att sova hela natten. Detta kräver mycket tålamod och att vi ska vara utvilade innan vi provar. Jag, mamman alltså ska helst sova i ett annat rum och pappan ska ta hand om lillen när han vaknar. Han ska trösta honom och försöka få honom att somna om utan att äta. Han kan få lite vatten om han är törstig. Om mamman tröstar vet bebin att maten finns nära och slutar inte gråta för det. Detta tar ca 3-4 nätter. Mer om just detta finns att läsa om här. Vi ska prova denna metod när pappsen är ledig i några dagar nästa vecka så att vi är mer utvilade och kan turas om att sova sedan på dagtid om det behövs.

Annars har två andra mammor med liknande problem berättat för mig att deras barn började sova bra på nätterna när de hade slutat amma och gav välling istället... men jag är inte riktigt redo än att sluta amma. Kan det vara så att jag inte har nog med mjölk och att det är därför han vaknar på natten? För att han är hungrig?

Vi har i alla fall provat att ge honom ersättning två kvällar på raken nu, men han vill inte ha...

Om någon läser detta och har goda råd att ge, tar jag tacksamt emot dessa! Det är jobbigt inte att kunna sova mer än tre timmar i sträck på nätterna.

Får se hur det går nästa vecka...

Onsdagar har blivit vår favorit. Det är roligt att gå till öppna förskolan och prata med andra mammor. Det är även roligt att träffa de andra barnen och se hur de växer. Idag var lille M lite trött, men helt klart intresserad av de andra barnen. Han vågade till och med sträcka ut sin lilla hand efter en annan bebis och de höll varandra i handen. Gulligt!

Nu har vi kommit på varför killen inte ville ha mat för några dagar sedan. Han ville inte äta lunch och inte heller gröt på kvällen och jag funderade och funderade vad jag hade gjort annorlunda. Till slut testade det jag misstänkte var felet. De andra dagarna hade han suttit i babysittern och sett på när jag tillagade maten, men de gånger han inte ville ha mat hade han inte sett det på grund av olika saker. Ena dagen åt han hos min syster och då såg han inte när jag gjorde i ordning maten. Andra dagen hade vi besök och då såg han inte heller det, eftersom han var med gästerna. Idag och igår fick han vara med igen när vi gjorde i ordning hans mat. Han blir då mer intresserad och han vet vad som är på gång. Han känner lukten och ser hur vi rör och mosar och smakar. Till slut börjar han smacka med munnen och då är han riktigt sugen på mat!

När jag började skriva denna blogg, var killen tre månader och då skrev jag vad han kan och inte kan. http://mammaledig.bloggagratis.se/2007/03/13/100381-foraldratraff/

Nu är killen redan fem månader och kan allt det som jag beskrev att de äldre barnen i föräldragruppen kan plus en massa annat skojsigt. Han kan:

Äta gröt!

Gripa saker med händerna.

Sitta med stöd.

Skratta högt.

Han har utvecklats otroligt mycket och utforskar allt med sina små knubbiga händer. Han tar gärna på mammas och pappas ansikte och allt han griper tag i ska han stoppa i munnen. Gott!

Lillen har aldrig velat ligga på mage, så han kan inte rulla över från mage till rygg än. Han gör det om man lägger honom lite på sidan av magen, men inte helt från magläge till ryggläge. På Growingpeople.se finns barnets utveckling vad gäller både motorik, reflexer och känslor beskrivet.

Mer om 4-6 månaders bebisar finns att läsa här.

Nu när jag sparade mitt inlägg, märkte jag att Potatis och ärter visst inte var överst bland senaste inläggen, så mitt förra inlägg stämmer alltså inte och eftersom jag skrev att jag inte skulle redigera det inlägget, så skriver jag detta i ett nytt. Nu är jag trött. Dags att lägga sig. Killen har redan lagt sig. God Natt!

Jag vill be om ursäkt för att jag uppdaterat inlägget om ärter så många gånger. Här på blogga gratis syns även redigeringar som det senaste inlägget och det kanske ser ut som om man skrivit något nytt även fast man inte gjort det. Ibland är det bra eftersom man kan välja att skriva på senare datum också, så som till exempel om förlossningen där jag har fyllt i information när jag har haft tid, men i detta fall har det bara handlat om att jag inte vetat om det heter ärtor eller ärter, men nu vet jag att det heter ärter. Trodde först att det bara var dialekt att säga ärter, men nu vet jag att det är korrekt svenska. Det kan hända att jag gör likadant med andra inlägg för att rättstava eller bara för att finslipa lite på språket. Som just detta inlägg... känner jag blir väldigt rörigt, men det struntar jag i. Det här inlägget ska jag bara skriva en gång. Ibland skriver jag så snabbt för att jag känner mig stressad, för att killen kan vakna när som helst eller bli grinig för något och då blir det en väldans massa fel... lskjfoiejgöiorj

Det är mycket som jag inte har tänkt på tidigare som jag tänker på nu som småbarnsförälder. Jag önskar att fler kunde tänka på dessa saker, även de som inte har barn, men så är det väl... man tänker inte alltid på sådant som man själv inte drabbas av. Bland annat:

• Parkera inte på trottoaren, annars kommer man inte förbi med en barnvagn - eller rullstol för den delen. Detta hände mig i fredags, då jag var tvungen att ta en omväg ut på den starkt trafikerade gatan för att ta mig förbi. Föraren satt på passagerarsidan och reagerade inte. Ok, han kanske hade en bra anledning, men irriterande ändå. (Man får väl ändå inte parkera på trottoaren av just dessa orskaker?)
• Parkera inte för nära en annan bil på en parkeringsplats. Annars får man inte in eller ut bilbarnstolen.
• Jag går inte längre in i affärer utan ramp eller hiss själv. Vågar inte dra upp barnvagnen. Även detta gäller rullstolsburna. Förvånansvärt många affärer som fortfarande inte är tillgängliga för alla!

• Jag har inte börjat ta med mig killen till olika fik och restauranger än, så jag har inte sett om alla har matstolar till barn till exempel om inte barnvagnen får plats runt bordet förstås?
  

Ett väldigt negativt och klagorikt inlägg idag men är inte på världens bästa humör heller. Har sovit bra, eftersom pappsen tog hand om killen imorse, men gårdagens händelse sitter kvar: En kille i ungefär 10-13 årsåldern kom cyklandes med sina kompisar mot oss igår när vi var på väg hem. Han skulle väl spela tuff och cyklade rakt mot oss och vagnen som killen låg och sov i. Precis i sista sekunden svängde han cykeln och cyklade runt vagnen. Jag hade hjärtat i halsgropen och var så nära att ropa något efter honom och ångrar att jag inte gjorde det. Jag tänker fortfarande på det och funderar på vad jag skulle ha sagt. Tänk om han hade missat och inte svängt cykeln och cyklat i full fart i barnvagnen? Vågar knappt tänka på hur illa det kunde gått...

Igår fick lillen gröt för första gången på kvällen. Jag trodde att han skulle vara mätt längre på natten då, men jag hade fel. Han vaknade ändå var tredje timme. Det börjar bli jobbigt det här. Nu har han vaknat så ofta i .. jag vet inte .. en månads tid? Annars tyckte han gröten var jättegod. Den hade smak av äpple och mango och han åt med stor aptit. Idag har han bajsat flera gånger. Undrar om det var gröten? Får se hur det blir inatt då. Det var kanske också vaccinationen som spökade och att han ville ha tröst på natten och inte bara mat. Han blev lite gnällig sen senare på kvällen och vi gav honom lite alvedon och till slut somnade han vid tio-tiden.

Nu måste jag byta blöja igen. Han har bajsat och jag känner lukten ända hit. (Han sitter en meter ifrån mig.) Bajset börjar lukta mer illa nu när han äter riktig mat.